Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Finlands ständiga representation vid Europeiska unionen: Aktuellt: EU-representationens kolumner

FINLANDS STÄNDIGA REPRESENTATION
VID EUROPEISKA UNIONEN


Avenue de Cortenbergh 80, B-1000 Bruxelles, Belgique
Tel. +32-2-287 8411
E-post: sanomat.eue@formin.fi
English | Suomi | Svenska | 
Normal textstorlekStörre textstorlek
 
Nyheter, 24.4.2015

Vid Östliga partnerskapets toppmöte visar EU-länderna sitt stöd till grannarna i öst

Minna-Mari Mourujärvi
Minna-Mari Mourujärvi

Östliga partnerskapets toppmöte äger rum i Riga den 21-22 maj. Olika möten på hög nivå sker naturligtvis hela tiden, men det här mötet är speciellt intressant och viktigt på grund av det rådande politiska läget.

I Riga samlas statsöverhuvud för de 28 EU-länderna och ledarna för partnerländerna i Östliga partnerskapet. De är Vitryssland, Ukraina, Georgien, Armenien, Azerbajdzjan och Moldavien.

Situationen i Ukraina kommer förstås att vara ett viktigt ämne under toppmötet eftersom det har påverkat, och fortfarande påverkar det politiska läget i EU:s östliga partnerskapsländer i hög grad.  Partnerländerna förväntar sig stöd från EU i detta nya läge.

Senast ordnades ett toppmöte om det östliga partnerskapet i november 2013. Då undertecknade två av partnerländerna tillsammans med EU samarbetsavtal som ytterligare förde dem och EU närmare varandra. Just innan toppmötet meddelade Ukrainas dåvarande president att man inte hade för avsikt att underteckna avtalen som beretts tillsammans med EU.  Det gav upphov till stor besvikelse bland Ukrainas invånare och ledde till massdemonstrationerna på Majdantorget, som i sin tur ledde till andra ödesdigra händelser. Ukrainas nuvarande president Porosjenko undertecknade slutligen samarbetsavtalen med EU i juni 2014. När toppmötet äger rum i Riga har största delen av EU-länderna ratificerat avtalen och det är dags att verkställa dem.

Det östliga partnerskapskonceptet lanserades officiellt år 2009 vid toppmötet i Prag, och därefter har man ordnat toppmöten i Warszawa och Vilnius. Bryssels utgångspunkt har från allra första början varit att partnerskapet handlar om unionens relationer med dessa länder och det östliga partnerskapet är alltså inte riktat emot någon. I Moskva ser man annorlunda på saken. Ryssland var inte ens i början intresserat av ett östligt partnerskap eftersom man inte ville ingå i samma grupp som Moldavien eller Georgien, utan ville ha en särposition i sina relationer till EU.

Som sagt utgör det östliga partnerskapet ett viktigt politiskt stöd för grannländerna, och det innebär också ekonomiskt stöd. Största delen av partnerländerna inkluderas också i EU:s grannskapspolitik som förutom de östliga grannländerna omfattar grannar i söder. Ären 2011-2013 reserverades 2,5 miljarder euro för de östliga partnerländerna.

Vissa partnerländer har högre förhoppningar inför Rigamötet än andra. Exempelvis Georgien och Ukraina hoppas på visumfrihet för sina medborgare inom EU-området, som Moldavien fick för ett år sedan. För närvarande verkar det högst osannolikt eftersom EU-länderna kräver att de tekniska förutsättningarna ska vara i skick, till exempel gränsverksamheten och gränskontrollerna.

En sak måste man i varje fall säga högt och tydligt: Östliga partnerskapet är inte någon tröskel till EU-utvidgning. Partnerskapet handlar om närmande mellan parter och respekt för samma värderingar så som demokrati och mänskliga rättigheter, samt att handeln blir öppnare och grannskapsrelationerna goda. Det är visserligen inte uteslutet att någon av partnerstaterna någon dag ansöker om medlemskap i unionen, men det har ingenting att göra med toppmötet i Riga.

Minna-Mari Mourujärvi

Skribenten är utrikessekreterare

Skriv ut

Uppdaterat 24.4.2015


© Finlands ständiga representation vid EU, Bryssel | Information om webbplatsen | Kontaktuppgifter