Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Finlands ständiga representation vid Europeiska unionen: Aktuellt: Nyheter

FINLANDS STÄNDIGA REPRESENTATION
VID EUROPEISKA UNIONEN


Avenue de Cortenbergh 80, B-1000 Bruxelles, Belgique
Tel. +32-2-287 8411
E-post: sanomat.eue@formin.fi
English | Suomi | Svenska | 
Normal textstorlekStörre textstorlek
 
Nyheter, 11.5.2017

EU-kolumn: Teemu Sepponen: ”Nyttan av den inre marknaden måste beskrivas och förklaras om och om igen, med konkreta exempel”

Bild: Katri Puhakainen/EUE
Brysselistä Helsinkiin toukokuussa palaava Teemu Sepponen: ”Sisämarkkinoiden hyödyt on kuvattava ja selitettävä yhä uudestaan, konkreettisin esimerkein”
Teemu Sepponen, som återvänder från Bryssel till Helsingfors i maj: ”Nyttan av den inre marknaden måste beskrivas och förklaras om och om igen, med konkreta exempel”

Teemu Sepponen, tidigare Antici-tjänsteman vid Finlands ständiga EU-representation, övergår till sitt nya uppdrag i Helsingfors i början av maj. I sin avskedskrönika skriver Sepponen om sina erfarenheter under åren vid EU. Vi måste bli bättre på att berätta om EU:s grundläggande värderingar och resultat i fråga om både fred och stabilitet. Unionens kärnuppgifter är viktigare än någonsin. Även Finland kan bidra till EU:s framtidsarbete.

Europeiska unionen har förändrats en hel del sedan mitt första utlandsuppdrag i Bryssel åren 2000–2003. Enorma mängder ny lagstiftning har kommit till, Europeiska rådet har fått en ständig ordförande och vi har fått både en hög representant och en utrikestjänst för att sköta de yttre förbindelserna. Unionen har hamnat i en ekonomisk kris, men långsamt tagit sig ur den och har nu bättre ekonomiska utsikter. De senaste åren har präglats av migrationskrisen och hanteringen av den samt av Brexitprocessen som inleddes i våras.

Den europeiska integrationen kännetecknas av utveckling genom kriser. Problemen har tacklats genom att man intensifierat samarbetet. Den här gången diskuteras alla scenarier, från att lösa upp unionen till att fortsätta som tidigare och förstärka unionen. Den centrala frågan är hur man ska upprätthålla och utveckla enhetligheten mellan de länder som blir kvar efter Brexitprocessen.

Unionen behövs

I allmänhetens ögon förefaller EU nu vara i behov av en ny, positiv agenda inför framtiden.

Frågan har behandlats på statschefsnivå under mötena i Bratislava och på Malta samt i Europeiska rådet i mars. Statscheferna antog i samband med firandet av Romfördragets 60-årsdag en framtidsdeklaration och kommissionen har lagt fram en vitbok med samma tema.

Det är inte fråga om något allvarligt fel i EU:s grundläggande väsen, värderingar eller planering inför framtiden. Tvärtom, i en värld av ett allt starkare ömsesidigt beroende behöver medlemsländerna fortfarande unionen i dess nuvarande form, som en gemensam front mot olika utmaningar. Att bygga en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar framtid lyckas bara om Europa söker gemensamma lösningar och arbetar tillsammans som en global maktfaktor.

Det följdriktiga är att fortsätta arbetet i enlighet med de riktlinjer som redan tidigare fastställts i Europeiska rådets strategiska agenda och kommissionen Junckers prioriteringar. Europa behöver ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen, som endast uppstår genom att man utvecklar konkurrenskraften och lagstiftningen. I framtiden krävs allt större satsningar på innovationer, utbildning och forskning, vilket i kontexten av krympande stödresurser också förutsätter en översyn av såväl jordbruks- som strukturpolitiken.

Den sårade unionen

Det största behovet av förändring gäller hur unionen ska nå sina medborgare och föra fram budskapet om nyttan med integrationen. Värdet av fred och fortsatt stabilitet får inte glömmas bort. Den konkreta nyttan av den inre marknaden måste beskrivas och förklaras om och om igen, med konkreta exempel. Av befolkningsmässiga skäl måste den ofrånkomligt ökande migrationen gå att kontrollera på ett gemensamt överenskommet och humant sätt. Fattade beslut måste verkställas, och framgångar måste föras fram.

Det finns ingen anledning att låtsas att Brexit på något sätt skulle vara bra för unionen. EU måste bara genomföra utträdesprocessen på ett sätt som gör att den återstående unionen hålls ihop, tar så lite skada som möjligt och kan blicka framåt tillsammans med sina medborgare.

Med tiden är en vändning till det bättre möjlig inom unionen. På listan över det som bör rättas till är fortfarande många politikers, journalisters och medborgares sätt att tala om ”besluten i Bryssel” i stället för att tala om ”gemensamma beslut”. Det är dock inte bara regeringarna och parlamenten, och inte heller medierna, som sitter på alla nycklar till en positiv förändring.

Finland har mycket att ge

I och med framväxten av olika sociala medier och andra livsstilsförändringar blir det viktigare att medborgarna själva söker fram information och deltar i den offentliga debatten direkt.   Medborgarnas utökade roll och den nya arena för opinionsbildande som uppstått bör behandlas grundligt i EU:s framtidsarbete.

Finland har mycket att ge på den här punkten. Våra välfungerande grundskolor når ut till hela åldersklasser och de lär sig att lära sig och påverka, vilket underlättas ytterligare av en offentlig förvaltning som betonar öppenhet. Ett fungerande omskolningssystem ger skolavhoppare en andra chans och förebygger marginalisering. I framtiden blir det ytterst viktigt med allmänbildning och en miniminivå på utbildningen, eftersom inget system kan vara så mycket starkare än sina svagaste medlemmar.

De unga generationerna bör tas med i diskussionen om Europas framtid på lång sikt. När Finland fyller hundra år är det berättigat att fråga sig om jubileet firas av alla finländare eller bara av en del, och hur de kommande hundra åren ska bli. Samtidigt bör diskussionen handla om hur vi vill att Europeiska unionen ska se ut under de kommande hundra åren.

Den tekniska utvecklingen kommer att vara enormt snabb och gränsöverskridande på ett globalt plan. Den lagstiftning som gäller nya tekniska, biologiska och övriga möjligheter kan vara antingen tillåtande eller förhindrande, vilket i hög grad påverkar hur innovationerna inriktas och hur medborgarnas levnadsstandard utvecklas. EU måste vara ett bra område att leva i och intressant ur ett affärsperspektiv.

Faktorer som trygghet, luftkvalitet och upplevd lycka blir allt viktigare och gör oss attraktiva i den globala konkurrensen. EU och i synnerhet Finland klarar sig fint i dessa bedömningar. Vi måste lära oss att i större utsträckning dra nytta av detta, också när det gäller att locka investeringar och kunnande och skapa ekonomisk tillväxt.

En gynnsam framtidsutveckling är möjlig för EU. Det ligger i Finlands och finländarnas intresse att arbeta för en sådan.

Teemu Sepponen

Skribenten är Antici-tjänsteman vid Finlands ständiga representation vid EU

Skriv ut

På andra webbplatser

Uppdaterat 11.5.2017


© Finlands ständiga representation vid EU, Bryssel | Information om webbplatsen | Kontaktuppgifter