Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Att jobba i Bryssel – ”Kommunikation är ett politiskt redskap” - Finlands ständiga representation vid Europeiska unionen : Aktuellt : Att jobba i EU - hundra finländska berättelser

FINLANDS STÄNDIGA REPRESENTATION
VID EUROPEISKA UNIONEN


Avenue de Cortenbergh 80, B-1000 Bruxelles, Belgique
Tel. +32-2-287 8411
E-post: sanomat.eue@formin.fi
English | Suomi | Svenska | 
Normal textstorlekStörre textstorlek
 
Nyheter, 23.3.2015

Att jobba i Bryssel – tio finländares berättelser

”Kommunikation är ett politiskt redskap”

Anna-Kaisa Itkonen, informatör med ansvar för Europakommissionens energi- och klimatfrågor

Anna-kaisa Itkonen
Anna-kaisa Itkonen

Anna-Kaisa Itkonen är hemvan i Europakommissionens Berlaymontbyggnad. Innan hon började med sitt nuvarande jobb som informatör var hon pressekreterare vid kommissionen och medlem i Finlands före detta kommissionär Olli Rehns kabinett.

Hur blev du kommissionens informatör, har du en bakgrund som journalist?

Jag har ingen journalistbakgrund, jag har alltid jobbat med tjänstemannakommunikation. Till utbildningen är jag rättsvetare. Första gången jag jobbade i kommissionen var under Barrosos [Europakommissionens föregående ordförande] tid. Jag var pressekreterare i informatörstjänsten och hade ansvar för utvidgningsfrågor, och en tid jobbade jag i höga representanten Ashtons pressteam. Senare var jag medlem av dåvarande finländska kommissionären Olli Rehns kabinett. De åren var säkert de mest lärorika för min karriär med tanke på EU och kommunikation.

Efter Europaparlamentsvalet ifjol började jag ta reda på vilka möjligheter jag hade att återvända till Bryssel, för det var klart att den nya kommissionen behövde anställa mer folk. De här tjänsterna kan man egentligen inte söka utan lämpliga kandidater hittas på andra sätt.  Från mina tidigare år hade jag förstås många kontakter i kommissionen vilket delvis hjälpte, och så blev jag vald till en av tolv informatörer.

Hur långa är dina arbetsdagar?

Arbetsdagarnas längd varierar men på kontoret tillbringar jag vanligtvis cirka 11 timmar per dag.  Tack vare mobila arbetsredskap har gränsen för arbetstiden blivit suddigare och man förväntas läsa sin e-post också på kvällar och veckoslut. Vårt arbete är koncentrerat till morgnarna, vi börjar senast klockan åtta. Förmiddagarna går till att förbereda kommissionens dagliga briefing och eftermiddagarna till möten, att svara på e-post, ge intervjuer och träffa journalister. Arbetsdagen slutar sju-åttatiden.

Vilka språk behöver du i ditt arbete?

Vårt arbetsspråk är huvudsakligen engelska men jag använder också franska och tyska. Informatörerna måste kunna åtminstone engelska och franska, som är presskonferenssalens språk – journalisterna har rätt att ställa frågor på de språken och informatörerna måste kunna besvara dem.

Hur känns det att dagligen stå framför alla Bryssels medier?

Man vänjer sig vid det, det är en del av vårt dagliga arbete. Man lär sig också mycket snabbt att bli lagom diplomatisk, det vill säga man uttalar sig försiktigt och navigerar mellan ämnena så att man undviker konflikter.

Den dagliga briefingen är egentligen bara en liten del av vårt jobb, men kanske den mest synliga. Utanför presskonferenssalen ger jag ofta intervjuer för tv, radio och dagstidningar.

Största delen av kommunikationen som sker via informatörstjänsten är så kallade Off the record-diskussioner med journalister. När nyheterna hänvisar till ”en EU-diplomat” eller ”EU-källor” handlar det oftast om kommissionens informatörer som har talat inofficiellt med journalisterna.

Hur låter en besvärlig fråga?

Det är särskilt besvärligt att besvara en fråga när man står där vid podiet och vet mer om saken än man får säga offentligt. En besvärlig fråga är ofta en ”laddad” fråga, och med den försöker man få mig att säga mer än jag får – och det vet journalisten. Men det är journalisternas arbete att göra så. Då måste man välja sina ord med omsorg.

Var är det bästa med ditt jobb?

Att jag får vara med och göra politik från början till slut. I kommissionen får kommunikation väldigt mycket utrymme: möten börjar t.ex. i allmänhet inte förrän någon från kommunikationen finns på plats. Här har man förstått att ärenden inte får tillräcklig uppmärksamhet i offentligheten utan rätt sorts kommunikation, och då når den inte fram. För kommissionen är kommunikation ett politiskt verktyg.

Till dina ansvarsområden hör energi- och klimatfrågor, vad är där på gång just nu?

Kommissionen gav ut sin strategi om energiunionen i februari. Målet med energiunionen är bland annat att förbättra energisäkerhet- och effektivitet och främja kolsnålhet. Det var en utmärkt tidpunkt att publicera strategin eftersom energifrågorna just nu är på tapeten så mycket på grund av geopolitiska händelser och det låga oljepriset. Energilösningarna har starka band till klimatpolitiken, där EU bland annat har moraliska skyldigheter att fortsätta i sin föregångares spår. Grunden i EU:s klimatpolitik är systemet för utsläppshandel som kommer att reformeras helt och hållet i år.  

Vid klimatmötet i Paris i slutet av året är det meningen att man ska enas om ett globalt avtal för att reducera utsläppen. I oktober enades EU:s statsöverhuvud om unionens bidrag till det kommande avtalet. EU:s målsättning är ambitiös och åtminstone i kommissionen finns det en stark vilja att nå goda resultat i höstens möte. Men mycket hänger på andra globala aktörer så som Kina och USA.

FAKTABOX

Europeiska kommissionens informatörstjänst (Spokesperson’s Service)

  • Kommissionens informatörstjänst svarar för kommissionens medierelationer.
  • Informatörstjänsten består av 12 informatörer (Spokespersons) som var och en har sitt politiska ansvarsområde. En informatör kan vara ansvarig för flera kommissionärers kommunikation.
  • Förutom informatörerna jobbar cirka 30 pressekreterare (Press Officers)vid informatörstjänsten. De ordnar tillfällen där medierepresentanter får teknisk bakgrundsinformation.
  • Kommissionen håller dagligen en presskonferens vid middag (Midday Briefing) där informatörerna besvarar mediernas frågor.  
  • Kommissionens chefsinformatör är grekiska Margaritis Schinas.

För mera information:

Kommissionens informatörstjänst (på engelska)

Energiunionen (på engelska)

Text och bild: Kaisa Amaral 

I artikelserien intervjuas finländare som jobbar med EU-ärenden i Bryssel. Europeiska unionen sysselsätter cirka 40 000 personer av vilka drygt tusen är finländare - allt från direktörer till vaktmästare.

Skriv ut

Uppdaterat 24.4.2015


© Finlands ständiga representation vid EU, Bryssel | Information om webbplatsen | Kontaktuppgifter