Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Turkiet och västra Balkan önskar solidaritet av EU - Finlands ständiga representation vid Europeiska unionen : Aktuellt : Nyheter

FINLANDS STÄNDIGA REPRESENTATION
VID EUROPEISKA UNIONEN


Avenue de Cortenbergh 80, B-1000 Bruxelles, Belgique
Tel. +32-2-287 8411
E-post: sanomat.eue@formin.fi
English | Suomi | Svenska | 
Normal textstorlekStörre textstorlek
 
Nyheter, 13.10.2015

Kolumn

Turkiet och västra Balkan önskar solidaritet av EU

Det förväntas komma en miljon asylsökande till Europa i år. Landvägen, det vill säga via östra Medelhavet eller den så kallade Balkanrutten, har det redan anlänt 280 000 personer. Länderna i regionen hoppas på solidaritet och stöd av EU. Också Turkiet, Jordanien och Libanon som tagit emot miljontals flyktingar, behöver hjälp. EU:s utrikes- och inrikesministrar träffade sina kolleger från partnerländerna i Luxemburg och diskuterade olika sätt att lösa krisen.

Minna-Mari Mourujärvi
Minna-Mari Mourujärvi ansvarar bland annat för frågor som rör västra Balkan vid Finlands EU-representation.

Bara i Turkiet, Jordanien och Libanon finns det sammanlagt fyra miljoner syriska flyktingar. Det bedöms att ca tio procent av Turkiets två miljoner flyktingar har gett sig av i jakt på ett bättre liv i Europa genom att först göra en kort båtfärd över till Grekland och sedan fortsätta med tåg, buss eller till fots mot Centraleuropa.

Turkiet en viktig partner för EU i flyktingfrågor

Flyktingfrågan är inte ny i Turkiet. Det har anlänt syriska flytkingar till landet i en jämn ström ända sedan inbördeskriget i Syrien startade. Turkiet har använt över sju miljarder dollar för att ta hand om flyktingarna. Alla registrerade flyktingar erbjuds till exempel gratis hälsovårdstjänster. Turkiet försöker se till att alla syriska, irakiska och afghanska barn får gå i skola. De turkiska barnen går i skola på förmiddagen och på eftermiddagen blir undervisningsspråket arabiska när det är flyktingbarnens tur att gå i skola. Turkiet är en viktig partner för EU i hanteringen av flyktingkrisen.

Turkiet hoppas på solidaritet av EU när det gäller att hantera och lösa krisen. En lösning som Turkiet har föreslagit är att skapa en säkerhetszon i östra Turkiet där flyktingarna skulle kunna bo tryggt. Turkiet har också bett EU om finansiellt stöd för att ta hand om flyktingarna, från att grunda läger till att stödja den turkista sjöbevakningen.

Turkiet har medlemskapsförhandlingar på gång med EU och hoppas också att EU ska erkänna Turkiet och länderna på västra Balkan som trygga utreseländer.

Ur EU:s synvinkel har Turkiet en central roll i hanterandet av migrationen eftersom tusentals flyktingar reser genom Turkiet på väg till Europa. Gränsen mellan Grekland och Turkiet, som är EU:s yttre gräns, borde bevakas bättre.

Länderna på Västra Balkan under hård press

När rutten över Medelhavet visade sig livsfarlig för tusentals flyktingar blev den så kallade Balkanrutten, huvudsakligen genom Makedonien och Serbien, en mera lockande väg att nå Europa. Tiotusentals flyktingar vandrar igenom de här länderna på ett par tre dagar utan att ländernas myndigheter har förmåga eller kapacitet att registrera dem.

Det är ytterst sannolikt att mängden flyktingar på Balkanrutten avtar tillfälligt under vintern. FN:s flyktingorganisation UNCHR bedömer dock att det senast i mars börjar anlända 5 000–6 000 flyktingar per dag till Serbien och Makedonien igen.

Precis som Turkiet hoppas länderna på västra Balkan på EU:s solidaritet. Den 8 oktober ordnades en konferens i Luxemburg om den så kallade västra Balkanrutten där EU-ländernas inrikes- och utrikesministrar för första gången diskuterade lösningar till flyktingkrisen tillsammans med sina ministerkolleger från länderna på västra Balkan, Turkiet, Jordanien och Libanon.

Ministrarna avgav en deklaration där man bland annat lovar mera hjälp åt Jordanien, Libanon och Turkiet samt till andra transitländer för att ta hand om flyktingarna och registrera dem. EU:s hjälp består både av ekonomiskt stöd och ökat samarbete på teknisk nivå genom Frontex som förvaltar samarbetet vid EU:s yttre gränser, Europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO), polismyndigheten Europol och enheten för rättsligt samarbete Eurojust.

Minna-Mari Mourujärvi

Skribenten är utrikessekreterare

För mera information:

Deklaration från högnivåkonferensen om västra Balkanrutten (på engelska)

Skriv ut

Uppdaterat 16.10.2015


© Finlands ständiga representation vid EU, Bryssel | Information om webbplatsen | Kontaktuppgifter