Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Klimatförhandlingarna i Paris närmar sig mållinjen - Finlands ständiga representation vid Europeiska unionen : Aktuellt : EU-representationens kolumner

FINLANDS STÄNDIGA REPRESENTATION
VID EUROPEISKA UNIONEN


Avenue de Cortenbergh 80, B-1000 Bruxelles, Belgique
Tel. +32-2-287 8411
E-post: sanomat.eue@formin.fi
English | Suomi | Svenska | 
Normal textstorlekStörre textstorlek
 
Nyheter, 3.12.2015

Kolumn

Klimatförhandlingarna i Paris närmar sig mållinjen

Förhandlingarna om ett nytt internationellt klimatavtal kulminerar i och med det nyss påbörjade klimatmötet i Paris. Syftet med avtalet är att begränsa klimatuppvärmningen till två grader, jämfört med den förindustriella tiden. Hur ansvaret ska fördelas mellan utvecklade länder och utvecklingsländer, hur finansieringen ska ske, samt avtalets juridiska karaktär utgör centrala förhandlingsfrågor. EU vill ha ett täckande, ambitiöst och juridiskt bindande avtal.

Marjo Nummelin
Marjo Nummelin är specialsakkunnig inom miljöfrågor vid EU-representationen.

COP-21, det tjugoförsta partsmötet under FN:s klimatkonvention UNFCCC äger rum i Paris mellan 29 november och 11 december 2015, det vill säga enligt de ursprungliga planerna, trots terrordåden i november. Säkerhetsåtgärderna är stränga och i början av mötet närvarar stats- och regeringschefer, vilket vittnar om ländernas engagemang för att mötets mål ska nås.

Vid sidan av förhandlingarna ordnas många andra evenemang på hög nivå i Paris, vilket å sin sida visar att också andra än statliga aktörer – bland annat städer, företag och organisationer – tar klimatåtgärderna på allvar.

Målet med förhandlingarna är att uppnå ett täckande avtal för tiden efter 2020, som ska göra det möjligt att begränsa temperaturstegringen till två grader jämfört med nivån på den förindustriella tiden.

Arbetet inte över efter Parismötet

Parismötet har föregåtts av svåra och utdragna förhandlingar som pågått i många år, och de flesta kärnfrågorna är ännu obesvarade. Men nu finns det alla förutsättningar för att ett avtal ska kunna slutas. Samtidigt står det klart att arbetet inte är över i och med detta möte eftersom de tekniska detaljerna kommer att kräva finjusteringar under de kommande åren, och avtalets ambitionsräckvidd kommer att behöva evalueras regelbundet.

Redan innan Parismötet har betydelsefulla framsteg gjorts när det gäller kontrollen av klimatförändringen. Kyotoprotokollet ställde krav på endast en liten skara länder, och som bäst täckte avtalet bara 20 procent av de globala utsläppen.

Under år 2015 har sammanlagt 179 länder och landsgrupper, alla stora ekonomier inbegripna, presenterat preliminära nationellt definierade kontributioner, med andra ord sina mål för minskade utsläpp och sina anpassningsmål till det nya klimatavtalet. Dessa länder omfattar ungefär 95 procent av de globala utsläppen.

Både ländernas antal och deras andel av de globala utsläppen är större än väntat. Även om målsättningarna inte är helt jämförbara och vissa av dem är villkorliga så är det redan i sig en betydande framgång att 179 länder har förbundit sig till åtgärder.

Men preliminära löften räcker inte till för att de globala utsläppen ska utvecklas så att klimatuppvärmningen inte blir större än 2 grader. Med de kontributioner som hittills getts uppskattar man att 2,7-3 grader kan bli resultatet. Utan dem skulle utvecklingen gå mot 3,5-4 grader. 

EU strävar efter juridiskt bindande avtal

Hur ansvaret ska fördelas mellan utvecklade länder och utvecklingsländer, och hur man ska avlägsna den rigorösa brandväggen för att bättre motsvara dagens verklighet hör hur som helst till mötets nyckelfrågor.  

EU är av tradition en aktiv och ambitiös aktör när det gäller klimatförhandlingar och det är tack vare unionen som flera av de elementsavtal man nu förhandlar om står på agendan. Ett täckande avtal som omfattar alla länder är ett viktigt mål också för EU:s konkurrenskraft. I Paris är EU ute efter ett täckande, ambitiöst och juridiskt bindande avtal.

Att godkänna utsläppsmålsättningar som är bindande enligt internationell rätt är besvärligt särskilt för USA, vilket kommer att leda till förhandlingar gällande hur ländernas målsättningar för minskade utsläpp skrivs in i avtalet.

För EU är de övriga viktigaste målen i Paris framför allt att de långsiktiga målen för global utsläppsminskning definieras i avtalet, och en process som siktar på större ambition och där målen skulle ses över vart femte år, samt ett genomskinligt system för mätning, rapportering och verifiering med vars hjälp man kan bedöma hur ländernas målsättningar framskrider.

Finansieringen viktigaste frågan för utvecklingsländerna  

Finansieringen är traditionellt en nyckelfråga vid klimatförhandlingar och för många utvecklingsländer en dealbreaker, så antagligen också i Paris. Nu riktas blickarna sannolikt på de utvecklade ländernas framsteg gällande den årliga finansiering på 100 miljarder som man har utlovat till år 2020, och som ska komma från offentliga och privata källor.

Enligt OECD-rapporten från oktober åstadkom de utvecklade länderna ett penningflöde på 62 miljarder dollar år 2014. EU täckte en betydande del av flödet. Vi är alltså på rätt väg men ännu har vi inte nått infriandet av löftet. För tiden efter år 2020 diskuteras förutom finansieringens nivå också att finansieringsskyldigheterna skulle inkludera länder som befinner sig i utveckling mot en högre inkomstnivå. Anpassning till klimatförändringen är också en viktig fråga i Parisavtalet.

EU:s lagstiftning går framåt

EU ställde redan i oktober 2014 upp sitt eget mål, som går ut på att utsläppen ska minska med minst 40 % till år 2030.

Unionen har också börjat införliva detta mål i sin lagstiftning: kommissionen offentliggjorde ett förslag om förnyelse av EU:s system för utsläppshandel i juli 2015. Under sommaren 2016 väntas kommissionen ge ett förslag om arbetsbördans fördelning samt angående sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Detta förslag skulle ingå som ett nytt element i EU:s klimat- och energipaket.

Förhandlingar om ett förnyat system för utsläppshandel pågår alltså redan mellan medlemsländerna och de kommer att ta ytterligare fart på våren 2016 efter Parismötet. I april 2016 kommer Europeiska rådet att granska klimat- och energipaketet i ljuset av Parismötets resultat.

Avtalsförhandlingarna i Paris närmar sig alltså mållinjen. Nu är det dags att visa att regeringarna kan lösa globala problem tillsammans. Det går ännu att nå målet 2 grader, men bara om alla engagerar sig och agerar.

Marjo Nummelin

Skribenten är specialsakkunnig inom miljöpolitik vid EU-representationen

Mera information hittar du på miljöministeriets webbplats

Skriv ut

Uppdaterat 10.12.2015


© Finlands ständiga representation vid EU, Bryssel | Information om webbplatsen | Kontaktuppgifter