Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Existerar EFTA fortfarande? - Finlands ständiga representation vid Europeiska unionen : Aktuellt

FINLANDS STÄNDIGA REPRESENTATION
VID EUROPEISKA UNIONEN


Avenue de Cortenbergh 80, B-1000 Bruxelles, Belgique
Tel. +32-2-287 8411
E-post: sanomat.eue@formin.fi
English | Suomi | Svenska | 
Normal textstorlekStörre textstorlek
 
Nyheter, 3.6.2016

Existerar EFTA fortfarande?

Kuva: EFTA
EFTA-sopimuksen allekirjoitus, EFTA-sopimuksen allekirjoitus
EFTA-konventionen undertecknades i Stockholm den 20 november 1959.

Ofta när jag berättar att jag jobbar på en EU-representation med bland annat EFTA/ETA-frågor, får jag en förvånad fråga: Menar du att EFTA fortfarande existerar?

Finländarna associerar EFTA (Europeiska frihandelssammanslutningen) till tiden före EU, åren under kalla kriget då Finlands steg mot Europa övervakades minutlöst och en häftig debatt om alternativen för europeisk integration pågick i Nordeuropa. EFTA var en parallellösning till EG tills det blev EG:s väntrum  – för de flesta. Finland ingick FINEFTA-associeringsavtalet 1961, blev fullvärdig medlem av EFTA 1986 och utträdde ur organisationen 1995 efter att ha anslutit sig till EU.

Lotta Nymann-Lindegren
Lotta Nymann-Lindegren jobbar på representationen som specialist med institutionella frågor, rekryteringsfrågor och personalregler.

EFTA är dock fortfarande verksamt. Idag har organisationen, inrättad 1960, fyra medlemmar, nämligen Schweiz, Norge, Island och Liechtenstein. Med Schweiz är samarbetet dock mycket annorlunda, eftersom landet inte omfattas av EES-avtalet som utgör det gemensamma frihandelsarrangemanget för EFTA- och EU-länderna.

Med stöd av EES-avtalet kan Norge, Island och Liechtenstein delta i EU:s inre marknad på lika villkor som EU:s medlemsstater, och samarbete drivs också inom bland annat utbildning, forskning, miljö- och konsumentskydd samt socialpolitik. EES-länderna ska i sin tur automatiskt implementera EU-regler för fri rörlighet för varor, människor, tjänster och kapital – utan rätt att delta i beslut om regleringen. Verkställandet övervakas av ett särskilt tillsynsorgan, EFTA Surveillance Authority, inte av kommissionen, och överträdelser behandlas i EFTA-domstolen i Luxemburg. EES-länderna betalar en separat avgift för att delta i EU-program, exempelvis Erasmus-program för studentutbyte och olika forskningsprogram. Dessutom bidrar länderna via sina finansieringsmekanismer (EES- och Norge-bidrag) till att minska ekonomiska och sociala skillnader i levnadsnivån i Europa. Åren 2009–2014 uppgick bidraget till totalt 1,79 miljarder euro och 16 EU-länder gynnades av det.

Relationerna mellan EU och EFTA/EES-länderna är mycket dynamiska. EFTA-länderna är EU:s tredje viktigaste handelspartner efter USA och Kina och den andra viktigaste inom handeln med tjänster. Vardagligt samarbete drivs på många plan och turismen är omfattande. Och som alltid i många nära relationer, uppstår det också friktioner. Schweiz, som inte omfattas av EES-avtalet, är tvunget att separat förhandla om allt samarbete, och den bilaterala avtalsdjungeln mellan EU och Schweiz har blivit så komplicerad att parterna för närvarande förhandlar om nya villkor för samarbetet. Den senaste tiden har Schweiz också lyft fram immigrationen från EU-området, och landet skulle vilja begränsa den till följd av folkomröstningen i februari 2014. För EU är fri rörlighet för arbetskraft däremot en väsentlig del av den inre marknaden. EU har också påpekat att Schweiz ekonomi inte skulle klara sig utan 1,3 miljoner invandrare med EU-bakgrund och hundratusentals människor som dagligen kommer över gränsen till Schweiz för att jobba. Dessutom förs tuffa förhandlingar med EFTA-länderna om exportstöd och importtullar – tullsamarbetet ingår inte i EES-avtalet – och med Norge och Island om fiskefrågor (jordbruks- och fiskeripolitiken ingår inte heller i EES-avtalet).

Parterna har dock alltid till slut nått samförstånd – det är viktigt för EFTA-länderna att få delta i EU:s inre marknad. Ur Finlands synvinkel är EES-lösningen särskilt värdefull, eftersom den integrerar de nordiska länder som inte är medlemmar i EU, det vill säga Norge och Island, i den interna marknaden och den regelbundna politiska diskussionen på EU-nivå. Detta kompletterar samarbetet mellan de nordiska länderna bra – ett samarbete där EU-frågor också kontinuerligt blir allt viktigare. År 2016 är Finland ordförande för Nordiska ministerrådet och ett av årets teman är ”mer nordisk nytta i EU”. Målet är att bland annat utöka det praktiska samarbetet inom verkställande av lagstiftning – till exempel lagstiftningen om den inre marknaden gäller via EES på samma sätt även Norge och Island – och att också öka synligheten för teman som är viktiga för de nordiska länderna, bland annat öppenhet och god förvaltning, på EU-nivå.

EFTA är med andra ord allt annat än historia. Det är inte så ofta vi syns i de stora rubrikerna, men vårt arbete är fortlöpande och ger resultat. Det lönar sig att ta del av det.

Mer information om EFTA och EES-avtalet finns på bland annat organisationens webbplats på http://www.efta.int/.

Lotta Nymann-Lindegren

Skriv ut

Uppdaterat 3.6.2016


© Finlands ständiga representation vid EU, Bryssel | Information om webbplatsen | Kontaktuppgifter