Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

EU-kolumn: EU och Ryssland - selektivt umgänge och mänskliga möten - Finlands ständiga representation vid Europeiska unionen : Aktuellt : EU-representationens kolumner

FINLANDS STÄNDIGA REPRESENTATION
VID EUROPEISKA UNIONEN


Avenue de Cortenbergh 80, B-1000 Bruxelles, Belgique
Tel. +32-2-287 8411
E-post: sanomat.eue@formin.fi
English | Suomi | Svenska | 
Normal textstorlekStörre textstorlek
 
Nyheter, 24.1.2017

EU-kolumn: EU och Ryssland - selektivt umgänge och mänskliga möten

I mars i fjol enades EU-ländernas utrikesministrar om fem principer som ska styra unionens relation till Ryssland. Den av principerna som kanske har fått minst uppmärksamhet är den femte, som handlar om kontakter människor emellan. Det är viktigt att människor inte fjärmar sig från varandra ens under politiskt utmanande tider. Som kommissionens ordförande Juncker konstaterade i S:t Petersburg i somras: Our people must be at the heart of it; med andra ord att det är människorna som ska stå i centrum av EU:s relation till Ryssland.

EU/Johanna Kaprio
EU:n ja Venäjän välisiä suhteitä pyritään edistämään mm.ihmisten välisten kontaktien kautta.
Relationerna mellan EU och Ryssland främjas bland annat genom mänskliga kontakter.

Ryssland är bekant för många EU-medborgare speciellt tack vare kulturellt utbyte. Ryssarna reser i Europa, och i skolorna lär de sig europeiska språk. I Europa studeras fortfarande ryska, även om engelskan är väldigt dominerande i många länder och ryskstudierna i Finland har minskat sedan rekordåren. Det är glädjande att exempelvis Samfundet Finland-Ryssland i Tammerforsregionen ordnar kortkurser i ryska för skolelever.

Turismen förenar Ryssland med Europa

Finlands generalkonsulat i S:t Petersburg var rena visumfabriken från och med 2000-talets början. Under de intensivaste åren jobbade personalen i två arbetsturer för att hantera visum. Själv beviljade jag mitt sista visum vid generalkonsulatet för ganska exakt tio år sedan, som extrahjälp kring jul. Snabbast gick det att utfärda visum för resebyråernas grupper – alla hade samma skäl för sina resor, men varje ansökan behandlades skilt och med beaktande av den sökandes tidigare visumhistoria. Prizma, akvapark, shopping och semester var de vanligaste orsakerna till resorna.

Visummängden ökade ända fram till rekordåret 2013, då man enbart i S:t Petersburg beviljade 1,2 miljoner visum. Under senare år har antalet visumansökningar minskat men inför jul ifjol började de öka i S:t Petersburg igen efter en längre lugn tid.

Kanske bottennoteringen är nådd. De ryska resenärerna reser oftast vid nyårsledigheten och ett positivt tecken utgör gränstrafiken, som vid det senaste årsskiftet var ungefär 10 procent livligare vid sydöstra Finlands gränsövergångsställen än året innan.

Studentutbyte och kultur är viktiga förenande faktorer

Kontakter mellan människor sker förstås också av många andra orsaker än turistresor. Vår tidigare utrikesminister Erkki Tuomioja talade om studentutbytets betydelse för vår kännedom om Ryssland. Ryssarna är den största gruppen i EU:s utbytesprogram Erasmus+. All slags verksamhet av den typen är utmärkt för att skapa mera umgänge människor emellan. På 1990-talet fick Åbo besök av elever från en skola i S:t Petersburg, där det första främmande språket var finska.

I Bryssel ordnades i december evenemanget Russian Days, som bland annat bjöd på konserter och författarträffar. På plats fanns en av de viktigaste ryska författarna idag, Michail Sjisjkin, och journalisten Michail Zygar som har gett ut en bok om Putins närmaste krets. Det officiella Ryssland deltog inte i arrangemanget men det visar att Ryssland fortsättningsvis förmår intressera. När medier tenderar att ge näring åt känslor av olikhet, är det bra att vi är medvetna om att Europas och Rysslands historia är sammanflätad på många sätt.

Den ryska litteraturens klassiker är aktuella än idag. Min egen favorit är Sergej Dovlatov, som i sina böcker också beskriver möten mellan finländare och ryssar, då nylonstrumpbyxor bytte ägare i Leningrad på 1970-talet.

Läget i Ukraina försvårar närmandet

Av de fyra övriga principerna handlar nummer ett om att återställa relationerna mellan EU och Ryssland till de normala, vilket skulle kräva att Ukrainakonflikten löses i enlighet med Minsk-avtalet. De förhandlingar som pågår i så kallat Normandie-format är besvärliga och går inte framåt. EU erkänner inte Rysslands annektering av Krim utan anser att området är en del av Ukraina.

För det andra vill man förstärka EU:s relationer med partnerländerna i det östliga grannskapet, med andra ord Ukraina, Moldavien, Vitryssland, Georgien, Armenien och Azerbajdzjan. Den tredje principen gäller förstärkandet av Europeiska unionens egen resiliens – ett nyckelord att lägga på minnet - det vill säga dess kristålighet, samt på selektivt umgänge med Ryssland, till exempel inom miljösektorn.

Kaisa Honka-Hallila

Skribenten är tjänsteman vid Finlands EU-representation med Ryssland, Östeuropa och Centralasien som sitt ansvarsområde.

Skriv ut

Uppdaterat 24.1.2017


© Finlands ständiga representation vid EU, Bryssel | Information om webbplatsen | Kontaktuppgifter